kristininyazeeland

Kära dagbok...

.

Här bara flyger dagarna förbi, det händer saker hela tiden så tiden går oerhört fort. Idag är det söndag och jag har inte gjort någonting över huvud taget vilket är huur skönt som helst. Jag kände att jag behövde en dag helt för mig själv för att bara chilla i solen och ta mig tid att faktiskt tänka på vad det är jag håller på med. Jag lever i ett land som ligger så långt bort ifrån Sverige man kan komma, jag älskar detta landet och har sjukt roligt här men njuter jag tillräckligt? Jag hoppas det för jag älskar varje minut men som jag nyss skrev så händer det saker precis hela tiden så det är svårt att faktiskt uppskatta varje sekund liksom. Så det är precis vad den här dagen har varit till för. Att verkligen njutaoch uppskatta min tid här! Jag har redan varit här i över en månad och på ett sätt känns det som om jag landade igår och på ett annat sätt känns det som om jag redan bott här i ett halvår :).

.

Soldengång i Aucklands hamn.

.

Helgen har varit spännande. Speciellt fredagen då jag lärde känna lite nytt folk (igen:). Hihi!

.

Som jag berättat tidigare är jag medel på en sida som heter www.couchsurfing.org och i förra veckan fick jag ett mail från en fransk kille. Vi bytte telefonnummer och bestämde att vi skulle ses på fredagen för en öl eller två downtown. Jag bjöd med Tabitha och vi åkte ner till stan. När vi promenerade runt bland alla barer vid hamnen kom en kille fram med en bunt kort i handen och frågade om vi ville ha en gratis öl var på ett stäle som heter Bungalow 8. Självklart säger man ju inte nej till en gratis öl så vi hakade på honom dit.

.

Inne på Bungalow 8 var det lugnt. Klockan var bara runt 10 så festen hade inte hunnit dra igång än. Vi tog var sin öl och chillade :-). Antoine och hans kompis skulle inte komma för än lite senare.. En kille (Ben Taylor) kommer fram och börjar snacka med oss om vad vi tycker om stället osv.. Han var störtskön och efter ett tag berättar han att han är managern för Bungalow 8 samt åtta andra barer downtown. Alltså precis den killen man ska känna, haha! De andra barerna är: WaterFront, Code, TheIceBar, AndrewAndrew, TheCarpark, Lenin, Provedor och MET. Alla dessa är sjukt stora framgångsrika barer/nattklubbar här i Auckland. Senare började vi snacka jobb och han sa att han ofta behövde fler bartenders så jag ska maila honom i veckan och se om han kan fixa ett extrajobb åt mig =) Haha hade varit toppen! En annan sak som var bra med att känna Ben var att jag inte betalade en enda öl inne på stället. Direkt när jag beställde något vinkade han lite snyggt till bartendern som genast förstod att den var gratis haha!

.

Antoine och hans kompis Xavier joinade runt 11-halv 12 och då var det helt fullt =) Vi hade sjukt roligt ihop med dem och vem visste att det faktiskt är sant att den där engelskan med fransk brytning faktiskt är väldigt romantisk och ganska sexig? Haha! Jag vet att jag lovat mamma och pappa att inte hitta min livs kärlek här i NZ men lite småromanser måste man väl få ha? Det är ju ändå semester ;-).

.

Xavier, Me, Tabitha and Antoine

.

Det var en otroligt lyckad kväll/natt iaf för oss alla och lördagen spenderade jag och Antoine på Point Chevalier Beach som ligger ca 10 min från där jag bor.

.

Surfbussen :) Liite avundsjuk på den ja..

Pt. Chev. Beach :-)

On the road..

.

Jag har bestämt mig för att lära mig Kitesurfa med! För någon vecka sedan såg jag en film som en tjej jag lärde känna i Norge lagt upp på Facebook. En kite-film från sydafrika. Efter den filmen kunde jag inte tänka på annat än Kitesurf och nu efter att ha umgåtts med Antoine som också är en kitesurfare har jag helt enkelt bestämt mig. Jag har tagit kontakt med Auckland Kitesurf Centre och ska gå en 3-dagars privatkurs. Har inte besämt när än men det kommer bli av! Det kostar närmare 2500 sek men det får det vara värt! Det ska tydligen räcka med de tre dagarna sen är man redo att köpa sina egna prylar och sticka ut! :-D Jag ser sjukt mycket fram emot det!!! Wiiihooo!

.

SöndagsCHILL hemma =) Lovely!

.

Nog med uppdatering för nu.. Och tack igen för era kommentarer! Älskar att läsa dom :-).

Heej allihopa!

.

Helt ofattbart hur tiden kan gå så fort... I dag har jag bott i Nya Zeeland i en hel månad! Jag trivs fortfarande precis lika bra som jag gjorde när jag kom hit och resterande 11 månader kommer att flyga förbi skulle jag tro.

.

Det var ju ett litet tag sedan jag skrev nu, fick lite kramp efter de där två enorma inläggen om roadtripen haha! Jag har ju inte berättat om sista dagen än så antar att jag får börja med att berätta lite kort om den dagen..

.

Måndagen den 31e januari 2011.

.

Sovmorgon. Otroligt skönt att veta att vi inte behövde vakna upp till någonting speciellt alls.. Vi skulle ju liksom bara hem till Auckland igen. När vi gick upp hade alla andra redan åkt så vi chillade lite med Scott och sedan gav vi oss iväg hemåt..

.

Resan gick väl si sådär.. Vi hade planerat att åka längs västkusten ner eftersom den vägen hade varit stängd när vi åkte upp på lördagen. De skulle ju öppnat vägen mellan Waiomu och Tapu senare på lördagen så vi var helt säkra på att den skule vara öppen nu. Det skulle vi inte ha varit. När vi har kört i ca 1.5-2 timmar ner till Tapu möts vi mycket riktigt av en avstängd väg och en skylt som säger att vägen möjligtvis kommer vara öppen på tisdag. Great! Vad gör vi nu? Vägen mellan Matirangi och Tapu var visserligen väldigt vacken men att se den två gånger? Nej tack.. Så vi tar ”genvägen” mellan Tapu och Coroglen. En trevlig liten slingrig grusväg mellan bergen som påminde mycket om vägen vi kört dagen innan :).

.

När vi kört ända till Wehenuakite var vi helt slut och ställde bilen på en parkering, lutade bak säterna och stensov i någon timma för att över huvud taget klara av att köra hem. När vi kommer till Thames och bara ska fortsätta rakt fram ser vi ett stor skylt med att vägen är stängd. Hur är det möjligt?! Vi måste köra vänster mot Paeroa vilket är en väldigt stor omväg..  Omvägen tar någon timma extra och när vi kommer till Bombay är det en enorm kö som håller i sig i några timmar och sedan är vi hemma. Resan hem tog alltså i princip lika lång tid som resan dit.. Vi fick till och med ringa till Jucy Rentals för att förlänga bilhyrningen då vi inte skulle hinna tillbaka till den bestämda tiden. Dom var jätte snälla där dock och det kostade oss inget extra :-). Nedan har ni en bild på hur vacker bilen såg ut när vi lämna tilbkaa den efter en roadtrip på sammanlagt lite över 80 mil.

.

.

.

Vecka 6.

.

Veckan efter roadtripen blev min första ”riktiga” jobbvecka. Hannah började skolan den veckan. Hon började dock på torsdagen så tis och onsdag var som vanligt. Vi spenderade hela onsdagen i Western Springs Park som är en park som ligger väldigt nära oss. Vi hade med oss var sin bok och lunch. Parken är full med fåglar av olika slag och min absoluta favoit är Pukeko. Det är en blåsvart fågel med röd näbb och jätte långa ben. Den springer jätte fort.

.

.

Onsdagskvällen spenderades som vanligt på Buffalo Bar dontown där Couch Surfing-mötet håller hus. All cs i stan möts upp där och dricker lite öl och snackar med andra resande människor. Jätte trevligt, billig öl och roliga rese-historier :-).  På vägen till bilen hittade vi en enorm plastanka som låg i hamnen. Den var större än de största båtarna :-D. Ni ska få se lite bilder!

.

.

Helgen var galen.

.

På fredagen var det fest hos Jason med han och en av hans flatmates alltså personer han delar lägenhet med Jordan och en svensk kille som heter Viktor som jag visste skulle befinna sig i Auckland den här helgen. Vi hade sjukt roligt och det vi dansade nog runt på närmare 8 nattklubbar den natten :-).

.

.

Lördagen blev lugnare men jag mötte upp Viktor på hans Hostel där det även bodde två andra svenskar. Vi hade en jätte trevlig kväll och det slutade med att jag sov på deras hostel. DE bodde i ett 8-mannarum och en säng var ledig = perfekt! :-). Räknade ut att det var billigare att göra så och ta bussen hem morgonen efter än att ta taxi hem.

.

Söndagen skulle ju egentligen vara lugnt men så råkade det vara Waitangi Day då alltså typ Nya Zeelands nationaldag. Så då fick de bli BBQ hos Jason med massa anda sköna människor. Vi lyssnade på nyazeeländs musik och såg en jätte bra NZ-film som heter Boy. Får ni tråkigt där hemma någon dag kan ni ju alltid tanka ner den filmen och se hur Maorierna har det här i NZ. En film som är både rolig och sorglig på samma gång.  Ett bra NZ-band är btw Shapeshifter. Det kan ni ju också kika på om ni känner för det.

.

Jason och Tabitha i Parnell (området där Jason bor)

Jag med min nya hatt som jag äntligen har köpt! =)

Jag på Jason o co's balkong.. Nice view huh?

.

Den här veckan har det väl inte hunnit hända så mycket förutom att jag o Jason stack till Piha Beach igår. Sjukt grym strand! Väligt farliga strömmar dock så det händer en hel del.. De har ett sånt där tv-program här i NZ om den stranden (Piha Rescue). Vi såg en räddning igår till och med. Lite häftligt måste ja säga.. Två asiater som inte riktigt hade koll på surf hade ändå gettsig ut i vågorna för att försöka och det slutade med att dom höll på att spolas upp mot klipporna :/ Så då fick livvakterna sticka ut med båten och rädda dom. Jag orkar inte skriva mer just nu men ska lägga upp lite bilder på Piha så ni ser hur det ser ut!

På kvällen hade Kate besök från Canada, ett trevligt par :)

.

Panorama bild som Jason tagit över hela Piha från Lion Rock. Till vänster ser man södra delen och till höger norra delen.

Bild tagen över Piha. Lion Rock i mitten. Visst ser det ut som ett lejon som ligger där och kikar ut över havet?

På väg upp på Lion Rock..

Ett skyddshelgon som vakar över Piha uppe på Lion Rock..

Störtskön kille som ägde surfshopen på Piha Beach.. Han visste hur grym surf det var där nere så han var bara tvungen...

Paret från Canada, Kate och Kahl.

.

Sen vill ja bara säga till alla att jag ju bara lägger ut några bilder här på bloggen men desto fler bilder på min facebook om ni vill kika där.. Skriver inte så mycket om bilderna på fb utan skriver allt här i bloggen. Nu börjar det spricka upp här så jag ska ta med mig en bok ut på altanen och läsa lite :-)

.

Saknar er allihop där hemma!

.

Massa kramar från mig!

Här kommer fortsättningen på den grymmaste roadtripen någonsin.

.

Söndagen den 30e januari 2011.

.

Vi vaknade av att en något bakfull Scott kommer in i rummet klockan 9 och berättar att det kommer vara ”open house” alltså visning på huset om en timma. Det var alltså dags att rensa undan från gårdagen och få husen anständigt igen. Det visade sig dock att några av killarna varit vakna ett tag och det mesta var redan klart. Vi hjälpte till med det vi kunde och kändes bra att vi kunde göra någon nytta för att vi fick sova där helt gratis då boende här i NZ inte är billigt, speciellt nu när det är högsäsong.

.

När klockan närmade sig 10 satt vi i bilen igen med en enda tanke i huvudet och det var frukost, haha! Vi skulle till Hot Water Beach på östkusten av ”Coromandel-halvön” och på vägen ligger den lilla kuststaden Whitianga så där stannade vi på ett litet bageri och åt en underbar frukost i solen! När vi ätit klart kom vi på att vi inte kollat upp tidvattnet än.. På Hot Water Beach är det nämligen populärt att gräva sig en grop när det är lågvatten och sedan chilla i sin egna lilla pool. Vi gick till ett informationscenter för att ta reda på tidvattnet och då blev det lite bråttom... Klockan var lite över 11 och tidvattnet skulle komma in och alltså förstöra alla småpooler klockan 12.30. Det var en ca 40 minuter lång bilfärd från Whitianga till HWB och därav vår brådska.

.

Vi lyckades iaf komma fram i ”god” tid typ 12 så vi hade en hel halvtimma på oss :-). Vi hyrde en spade var för 5 dollar (ca 25kr) och sprang ner till stranden.. Det var helt galet där nere! Då detta var en långhelg och en otroligt fin dag var vi inte de enda som planerat detta för dagen så som sagt, rejält galet. Jag har visat bilderna för Kate och Hannah och de har aldrig sett det så kaotiskt där någonsin, haha! Jaja tillbaka till grävandet. Vi grävde stenhårt i ca 15 minuter (vilket resulterade i en rejäl träningsvärk hos oss båda dagen efter) och tillslut kunde vi njuta i vår lilla pool. Vad upptäckte vi då? Att det var sjukt tråkigt att sitta i den där lilla poolen så vi tog några bilder, såg glada ut och sedan gick vi vidare på stranden til ett ställe där vi kunde sola och bada i ”det riktiga havet”. Det var rejält med swell och eftersom jag älskar att leka i vågorna tog det inte många minuter innan vi var ute i havet. Det var en ganksa farlig strand då, strömmarna var rejäla och det var livvakter längs hela stranden men det var helt klart värt det för att få leka i dom enorma vågorna! :-D Tabitha var inte så van vid det så jag fick mig några rejäla gapskratt när hon spolades in av en stor våg, haha! Skadeglädje är allt riktigt skoj ibland! Vi chillade på stranden i flera timmar och verkligen njöt av vår semester. Sen bar det av mot Hahei och Cathedral Cove. Vill göra en liten instickare här bara och berätta för alla er som inte har koll på Nya Zeelands historia att anledningen till att i princip alla städer här har så roliga namn är för att de är på Maori. Maori är ursprungsbefolkningen här precis som att ursprungsbefolkningen i Australien är Aboriginer. Kan inte berätta jätte mycket om dem än av den enkla anledningen att jag inte riktigt vet så mycket av dem än men det kommer, hehe!

.

.

Hahei är en otroligt vacker kuststad och en mycket omtyckt semesterort även för kiwisarna själva. Vi åkte direkt upp till parkeringsplatsen där den ca 40 minuter långa promenaden ner till Cathedral Cove startar och vad möts vi av då? Jo, en jäkla skylt som säger att promenaden ner är avstängd pga att översvämningarna har förstört den. Vi blev rejält besvikna men så ser vi ett gäng klättra runt staketet som spärrade av vägen och frågar hur vägen ner faktiskt ser ut. Vi får reda på att massor med folk faktiskt klättrar ner och upp hela tiden men att det är en lite besvärlig väg. Vanligtvis är det är väldigt enkel och bekväm promenad ner med trappor och sånt som hjälpmedel men nu blev det en klättring på många stället iställen då stigen var helt bortspolad och träd låg fällda lite här och där. Jag bara njöt då jag sen jag var liten alltid har älskat att klätra i bärg osv haha. Tabitha hade däremot lite problem men alla hjälpte varandra då vi var flera som gick ner typ samtidigt och direkt när vi kom ner förstod vi att det verkligen var värt klättringen! Bilderna nedan är tagna uppifrån på grottan samt på väg ner till den.

.

.

Jag vet inte hur jag ska beskriva hur det ser ut där nere. Kort och gott: Paradiset! Sanden är kritvit och vattnet är så turkost det går och överallt går bergen högt så man är verkligen på en häftig strand. Själva Cathedral Cove är en grotta på stranden som man kan gå igen för att komma till ytterligare en strand. Jag ska visa bilder för är jätte svårt att förklara :-).  Det är en otrolig syn och åker ni till NZ någon gång är detta något ni måste se med egna ögon!

.

.

Efter att ha chillat på den stranden ett bra tag och skrattat åt alla som hyrt kajaker för att ta sig dit. Kostar typ 5-600 kronor o man måste ha guide med sig medan vi fått oss en rejäl klättring. Var det dags att klättra tillbka upp till bilen då vi kom på att vi totalt missat att äta något mitt upp i våra äventyr. Nästa anhalt: Cooks Beach och middag!

.

När vi kom dit kunde vi inte hitta någonting. Vi trodde att det skulle vara en liten stad med några restauranger men när vi stannar och frågar några får vi reda på att vi bara har en restaurang att välja på så den fick det bli. Vi stannade utanför för att läsa menyn och där står det att middag inte börjar serveras för än 5.30. Jag tar upp mobilen och tror ni inte att vi har en jäkla tur för en gång skull eller? Klockan är 5.31 haha! Det blev en PIZZA! Typ den godaste pizzan jag någonsin ätit men det kan ju ha att göra med att vi inte hade ätit på tusen timmar...

.

.

När vi satt o käkade funderade vi på vad vi skulle göra resten av kvällen. Vi kunde ju åka hem till Scott direkt men eftersom vi ändå vad på roadtrip tänkte vi att va fasen, vi åker till Coromandel Town som vi ju ännu inte sett. Vägen dit blev en upplevelse. Det började bra när vi vet av från väg 25 mot Coromandel men efter ett litet tag blev vägen till en smal grusväg och så fortsatte den att vara resen av vgen. Vi åkte alltså över alla berg och alla som har kört bil över berg vet att vägarna är som serpentiner med kurvor hela tiden men otroligt fina vyer. När vi kört på vägen ett bra tag kommer vi plötsligt fram till ett helt öde ställe med övergivna husvagnar och hus som var helt fallfärdiga. Ni som har sett skräckfilmen Wrong Turn vet exakt vad för slags ställe vi kommit till och vi kunde inte sluta skrämma upp varandra om de här missbildade kannibalerna som filmen handlar om. Det enda som inte riktigt var helt som i filmen var att stället var FULLT av grisar. Stora som små. Vi måste ha sett minst 40-50 stycken bara under den korta stunden vi stannade för att fotografera. När vi kört ytterligare 10 min eller så förstod vi att vi var framme i Cormandel Town men vi slutade inte förvånas där utan helt plötsligt ser jag något mycket konstigt i ögonvrån, lägger i backen och backar tillbaka och vad tror ni vi ser där? Jo en motorcykel upphängd i ett träd och en uppstoppad gubbe med motorcykelhjälp som ligger lutad mot ett träd och ser allmänt död ut. Så jäkla creepy!!! Vi får senare veta att detta är humor för folket i Coromandel. Det är tydligen en mycket mysko stad och jag måste håla med, sjukt creepy stad! Vi stannar ändå på en liten bar för att ta en öl och chilla lite innan resan tillbkaa till Scott i Matarangi och där sitter vi i någon timma och snackar med världens skönaste bartender Liv. Hon var störtskön! :-D

.

.

Vägen tillbaka till Scott blev låång då vi var tvunga att köra jätte sakta för vi fick inte igång det jädra helljuset!! :S Men men tillslut kom vi fram till Scott och det enda vi kunde tänka på var att sova.. Det hade ju varit en rejält lång dag...  Scott och co hade dock andra planer så det blev några öl och härligt tjöt med gänget som hade kortats med några polare men också ökat med två till couchsurfare :).

.

När klockan närmade sig 2 på natten kom Scott med den grymma idén att vi skulle ta med oss en jätte stor filt, champange och fyrverkerier ner till stranden och det var precis vad vi gjorde! Hur mysigt som helst att sitta där på stranden mitt i natten och höra vågorna och se alla fyrverkerier :-D Sen sjöng vi alla nationalsånger haha. Jag sjöng den svenska, Tabitha den holländska, Jasmin (en av de andra couchsurfarna) den tyska och killarna den nya zeeländska som btw är otroligt fin då en vers är på maori och en på engelska. Vi passade också på att fråga vad det var för tjut vi hade hört tidigare på morgonen. Det var typ ett sånt ljud som en polisbil gör fast jätte mycket högre och det slutade inte på ett bra tag. Vi fick reda på att det betydde att det var en stor brand någonstans men inget att oroa sig över. Om ljudet däremot skulle vara konstans alltså inte låta sådär som en polisbil då betyder det att en tsunami  är på väg och man ska ta sig högt upp... :S Man blir ju inte lille rädd när man hör det precis innan man ska gå in o lägga sig i ett hus precis vid stranden... :-). Men vi slapp det ljudet.

.

.

Ja detta var typ allt som hände dag 2 på roadtripen och här är klockan sent och jag måste sova så dag 3 skriver jag senare i veckan. Kanske imorgon om jag har tid.

.

Skriv jätte gärna komentarer! Jag älskar när ni gör det! Är så skoj att läsa om hur ni har det där hemma med :-D

.

Massa kramar från mig!